24 May 2015

Nyspråk

Genom boken 1984 lärde jag mig om fenomenet nyspråk. Hur ord får ändrad betydelse, i syfte att förtrycka och försämra människors tankeutrymme. Det är någon eller några som helt enkelt bestämmer vilka ord som ska användas, och vad de ska betyda. Ord och ordförståelse har alltså betydelse, och påverkar hur man i slutändan tänker.

Jag blir ofta påmind om detta när jag följer och ingår i diskussioner, då ord ganska ofta får olika betydelser beroende på vem som använder det och i vilket syfte. Nyspråk verkar vara en nästan undermedveten grej, en slags förutsättning för att få ’rätt’ i vad det nu kan handla om.

Det sägs exempelvis vara för vår trygghet som övervakning sker allt mer invasivt – och det har börjat bli en sanning: vi bjuder på våra privatliv för att vårt samhälle ska bli tryggare. Då vi tidigare identifierat intrång i våra privatliv med otrygghet – och skrivit lagar om det – är vi idag inte trygga om vi inte låter intrång begås. Jag vet inte om det är något som specifikt planerats som strategi, eller om det i den retoriska djungeln uppstått undermedvetet. Men förändrats har attityderna, och jag är ganska övertygad just med hjälp av nyspråks-fenomenet.

Ett annat ganska intressant exempel är vad rasism betyder. När är man rasist eller inte – och är det ens dåligt idag att vara rasist? Det var det bara för några år sedan, men jag är inte lika säker på att det är så idag. När jag påpekar att det blir ganska rasistiskt att förbjuda tiggeri för en specifik grupp, möts jag ofta av argument om att rasism slarvigt används som skällsord, och att det därmed förstör alla möjligheter till en konstruktiv diskussion om hur man löser problemet. Få av dessa tycks förstå att argumentet därmed cirkulerar tillbaka till samma problematik – jag får alltså inte se rasism som en problemformulering att lösa.

Feminism är något som även det betyder något helt annat i den offentliga diskussionen än jag personligen har kommit att känna ordets betydelse som. Jag har många gånger anpassat mig, undvikit att använda ordet feminism men försökt att föra in feministiska funderingar ändå i olika diskussioner och samtal. Det går ju liksom inte att fastna i själva ordet, tänker jag, själva grundtankarna är ju viktigare. Men samtidigt så ingår jag då i en form av nyspråksförfarande som jag undrar vad den gör med tankeutrymmet i längden. Här blir problemet detsamma som med ordet rasism – jag får inte använda mig av en problemformulering som ur ett samhällsperspektiv kan vara viktig att lösa.

Härom sistens pratade jag om samförståndskultur i en diskussion om debattklimat, vilket någon tolkade som att jag förespråkade konformism. Att skapa samsyn är en viktig egenskap, särskilt om man tänker sig att man ska ingå i en grupp som tillsammans ska utföra saker. Det är väsentligt att undvika groupthink, men försiktigheten får inte riskera leda till att man aldrig hittar till en gemensam grund att stå på. Att tycka olika om detaljer behöver inte betyda att man inte kan hitta samförstånd, och nyanserna mellan ytterligheterna tycks inte få existera som tankemodell i debatterna. Men nånstans har väl samförstånd används som motivation för att förneka någon något, och vips har vi inget ord för samförstånd, vilket förhindrar oss i praktiken jobba tillsammans mot ett gemensamt mål.

Det vimlar av såna här problem i stort och smått. När man hittar på ord för att göra en språklig skillnad mellan människor på ett eller annat sätt. När etiketter får förändrad betydelse och inte blir innehållsförteckningar längre, utan blir propaganda med olika syften. Ord blir färgade och betyder en massa saker som det egentligen inte betyder, men som ska förstås. Och nånstans måste det kanske vara så? Men frågan är hur man undviker att ingå i nyspråksfenomen som handlar om att förtrycka vår förmåga att tänka fritt. Även om det nu inte ser exakt ut som i Orwells roman.

Många kritiserar åsiktskorridorer, men det slår mig som lite intressant att samma människor tenderar att på olika sätt i praktiken förbjuda mig att använda vissa ord. Kanske rent av för de har förändrat betydelsen på dessa själva. De sitter ibland i maktposition av det mer traditionella slaget – tidningar, riksdag och företag. Men allt oftare även genom intressegrupper online, som består av helt vanliga människor som jag själv. Orden som anses farliga och inte ska få användas skiljer sig, men grundtanken är densamma – du ska, eller ska inte, tänka så här.

Flattr this!

Kommentera! (by emma at 2015-05-24 12:09:17)

EU - en demokratisk härdsmälta


EU bestämmer över 500 miljoner människor i 28 medlemsstater. Så det gäller att man fattar kloka, informerade och framförallt rätt beslut.

Vi som har sett EU-apparaten från insidan vet att det inte alltid är så. Lite skämtsamt brukar man säga att i EU börjar man med att fatta beslut, därefter tar man reda på fakta och efter det kanske man debatterar saken. Tyvärr ligger det allt för mycket sanning i detta påstående.

EU:s arbetsformer är ofta oseriösa och ovärdiga. Beslut stressas fram, inte sällan bakom stängda dörrar. Icke-valda byråkrater och särintressen har mycket större makt över processen än de folkvalda. Fakta viftas bort och om makten känner sig hotad, då ändras reglerna under spelets gång.

Det finns exempel på beslut som fattats av Europaparlamentet där ledamöterna har haft mindre än 30 sekunder på sig att gå igenom varje ändringsförslag, researcha det och ta ställning till det. I det fall jag tänker på handlade det om EU:s framtida polissamarbete, juridiska och rättsliga samarbete. Dessa stora och viktiga frågor hanterades alltså under former som inte ens skulle ha accepterats i ett elevråd på högstadiet. Det är så att man blir mörkrädd.

Det talas mycket om alla lobbyister som springer runt i EU:s institutioner. Som jag ser det är de en mindre del av problemet, eftersom de vanligtvis agerar rätt öppet. Då är det värre med EU:s hundratals kommittéer och tusentals expertgrupper. Det är de som utformar den politik som EU-kommissionen lägger fram och som parlamentet och ministerrådet skall ta ställning till. Detta arbete sker i huvudsak i det fördolda och de är under stark påverkan av olika särintressen (som inte sällan har egna "experter" i dessa grupper).

EU:s demokratiska underskott är en fråga som ofta diskuteras – men som man sällan eller aldrig gör något åt.

Den som hoppas att EU kan reformeras måste känna till vad som verkligen försiggår. Den som tycker att vi skall lämna EU behöver starka argument. Och den som tycker att allt är bra som det är bör ta till sig fakta och ta sig en ordentlig funderare.

Om detta och mycket, mycket annat kommer jag att berätta i boken "Demokratifabriken - EU från insidan". Just nu pågår en insamling via Funded by Me för att ge mig tid och resurser för att skriva och producera boken. Lämna ett bidrag du också – och hjälp mig att berätta hur hur det verkligen går till i maktens korridorer i Bryssel, Luxemburg, Strasbourg och Frankfurt.

Hjälp mig att göra verklighet av denna bok genom att ge ett bidrag här. »

Mer information hittar du här » och här ».

Till sist en skrämmande interiör som visar hur det kan gå till i det dagliga arbetet i Europaparlamentet...



Youtube »

Kommentera! (by Henrik Alexandersson (noreply@blogger.com) at 2015-05-24 08:37:00)

23 May 2015

Interview with a German Pirate Living in Iceland

Book in Icelandic and PPIS and PPDE logos

Interview with an overseas Pirate

The Icelandic Pirate Party has reached over 30% in the current polls. We spoke to Simon, a Pirate who lives and studies in Iceland, to throw some light on the background to the Icelandic success-story.

Editor: Hello Simon, you are the ‘overseas Pirate’ who is currently studying in Iceland.

Simon: Góðan daginn. Yes, that’s right. I lived for ten years in the Netherlands until I moved 18 months ago to Iceland to do my PhD in aquaponics (Engineering Science ). I have therefore been observing the Pirates in Germany at a certain distance from the outside. The mentality here in Iceland is comparable to that of the other Scandinavian countries, with the difference that people here are much more interested in education and politics. In political panel discussions in the student bar, the place is jammed full, and there are regular demonstrations in front of the Parliament building — unthinkable in Germany. In addition, 60% of young Icelanders have a university degree and  that sadly ramps up the  pressure on the level of education.

Editor: We rub our eyes when we see the poll results of the Icelandic Pirates. What is then the political situation in Iceland.

As mentioned earlier, people here are a lot more politically committed and generally have a higher level of education. In addition, there are no journalistic disasters like the tabloids Die BILD or Der Spiegel. People think for themselves and hold the parties to the promises they made. And the discontent with the current government is benefiting the “Píratar” here. A lot of things have changed since the 2008-2011 financial crisis (called just ‘The Crisis’), but transparency is still lacking on the island — and this is precisely what the Pirate Party stands for. Unlike in Germany, the party is holding to its fundamental values ​​and not drifting off in all possible directions.

Editor: And in this situation the Pirates are now polling at 30.1%. What do you think caused this? Have the Icelanders read the Pirate’s program?

Simon: Personally, I have not carried out any polls myself and I am not politically active here. However, you can see many professors and students with Pirate stickers on their laptops, which signals that the ruling cliques can currently only be broken up by the Pirates. I think this is less about the program and more about the overall political situation. In addition, Helgi Hrafn Gunnarsson, Jón Thor Ólafsson, and Birgitta Jónsdóttir – the three sitting Pirate MPs in the Althingi (parliament) – are doing rock-solid political work and are not discrediting the party publicly nor using it as a career springboard.

Editor: That’s good news. ‘Mellowing’ is something that the German Pirates too have written on their banners — and that they have also been doing in the regional parliamentary groups, as far as possible. Can you give us a few examples of what Helgi, Jón Thor and Birgitta have done to build this credibility in Iceland?

Simon: They especially want to improve the police, abolish the blasphemy law and have the Internet left uncensored. They also stand out vehemently against lobbying and cronyism, and for economic and political transparency. And they want direct democracy.

Editor: And wasn’t there something with EU membership? I heard the government has put the membership application on ice, which understandably has caused anger. Even the word ‘elections’ has been mentioned somewhere? Where does Píratar stand on this? Could there really be elections in Iceland soon?

Simon: It’s not quite like that — most people I know are against joining because it would mean ceding a great deal of sovereignty to Brussels. The Icelandic Pirate Party campaigns for direct democracy and, together with a referendum on accession, stands for the following basic political program:

1. Iceland must never be a member of the European Union, unless the membership is confirmed by a referendum that is presented to the population in an impartial manner.

2. Were Iceland to join the European Union, there should be a single constituency for the elections to the European Parliament.

3. Were Iceland to join the European Union, Icelandic should be one of the EU official languages.

4. If negotiations on the accession of Iceland to the European Union falter or its membership is rejected, the Agreement on the European Free Trade Area must be halted in order to secure Iceland’s self-determination. It is not acceptable that Iceland must accept this economic agreement when it had no representatives or observers at its negotiation

5. One of the Icelandic Pirates’ conditions for accession to the European Union is Iceland’s exemption from the Data Retention Directive (2006/24/EC) and the Regulation on a European Enforcement Order for uncontested claims (1869/2005/EC), which disregards fundamental human rights.

The interview was carried out by @moonopool.

The original interview in German can be found on the German Pirate web site.

 

Featured image: CC BY-NC_SA Pirate Times from work by Solja Virkkunen PPIS and PPDE

Flattr this!

Kommentera! (by Andrew Reitemeyer at 2015-05-23 20:53:57)

22 May 2015

Andrew McCallum: A New View on the Pirate Movement [Pirate Visions]

benjamin-vision-636x310

This pirate vision comes from a new set of eyes, someone who recently became a pirate because of the visions we have. Andrew McCallum is a poet with a PhD in philosophy, in his own words “I’m a fat, middle-aged thinker and a writer with a dicky ticker, who still dwells existentially in a largely analogue world. “

These articles are part of the weekly series ‘Pirate Visions’ from different prominent international pirates. We asked them to write as individuals and not in their official capacities in their party or organisation. We hope you would like to join us in discussing the future direction for pirates internationally by commenting on this article, sharing it and reflecting upon what the author is saying.

——-
The reasons I turned into a Pirate

This is a long story; I hope you’re sitting comfortably!  (For a shorter read, you can always skip this background section and start reading at the ‘My hopes and expectations’ paragraph.)

On 18 September 2014, the Scottish government held a referendum on the question ‘Should Scotland be an independent country?’  The vote was preceded by more than two years of campaigning, which engaged the Scottish electorate to an unprecedented degree.  The overall turnout for the vote was 84.6%.  This is very high for Scotland, where turnout for elections to the Scottish and UK parliaments is normally around 50–60%; for local elections it is even lower, at around 39%.

From the outset, however, I had grave misgivings; not so much about whether Scotland could be an independent country (of course it could), or even whether it should be an independent country (of course it should – if that’s the expressed will of the people who live there). My misgivings were more about the process of the referendum itself and the process by which any subsequent nation-building would be carried out.

I remember when the question was announced. I thought, ‘Is that it?’ Call me old-fashioned, but I believe a referendum is a direct vote in which an entire electorate is asked whether they’re for or against a particular proposal. But there was no particular proposal; just a general question whose vagueness only prompted (at least in my mind) a whole raft of further questions rather than a definite unequivocal answer. Questions like: in our increasingly joined-up, interdependent global village, of whom and in respect of what should Scotland be independent?

I was deeply disappointed. I began to complain to my ‘Yes’-minded friends that I couldn’t give a simple ‘Yes’ or ‘No’ answer to such a question. The only answer I could give was ‘It depends’. My ‘Yes’-minded friends advised me not to worry about the detail; that would be worked out afterwards; the important thing was to win our independence and then we could begin to shape our own destiny.

This brought me to my second cause for concern. If there was a ‘Yes’ vote, ‘we’ (it seemed) wouldn’t be deciding anything.

Scotland became part of the United Kingdom in 1707 with the Treaty of Union. It was what my old history teacher called an ‘incorporating union’, by which the separate kingdoms of England and Scotland came together to form a joint multinational corporation called The United Kingdom of Great Britain (to which Ireland was also later incorporated in 1801). Presumably, therefore, our leaving the UK would have to involve a treaty of ‘disincorporation’ (a ‘divorce settlement’, which would divide up the powers and responsibilities as well as the assets and liabilities of the former ‘marriage’ between the ‘divorcees’), and the terms and conditions of this treaty would be what in effect defined our independence from the rest of the UK.

It appeared to me that what we were actually voting on in the referendum was whether or not to give the Scottish government a mandate to negotiate this treaty of disincorporation with the UK government. ‘We’ were to have no say in the shape and substance of the independence that a ‘Yes’ vote would subsequently deliver; there was no mention (let alone a hard-and-fast promise) of a direct vote in which ‘we’ would be asked to vote for or against the particular proposal for independence that the negotiated treaty would represent.

Likewise, a new ‘independent’ Scotland would require a constitution.  We were told by the Scottish government that this would be drafted by a constitutional convention made up of ‘the great and the good’ of civic society.  Again, ‘we’ were to have little if any meaningful say in the drafting of ‘our’ constitution; and again there was no prospect offered of a direct vote in which ‘we’ would be asked to vote for or against the proposed constitution of ‘our’ government.

It increasingly seemed to me that the whole ‘independence’ movement, while framed in a rhetoric of ‘popular sovereignty’ and ‘empowering the Scottish people to determine its own destiny’, consisted in nothing more than a proposed transfer of powers, from a UK government in London to a Scottish government in Edinburgh; a Scottish government that was at the same time, on the ‘domestic’ front, centralising more and more power to itself at the expense of our local councils and, ultimately, of ourselves.

I subsequently coined the term ‘pseudorendum’ to describe this process by which, as I saw it, our national government was seeking to aggrandise itself at the expense of our (albeit) unequal multinational government (with which I didn’t have a problem) and our popular sovereignty (with which I did – big time!). The movement for independence, far from expanding freedom and democracy as it claimed, was actually contracting them. The ‘pseudorendum’ was tantamount to the Scottish government asking us to entrust it with a blank cheque, which I was cynical enough to suspect it would only cash to its own benefit.

In the end, I voted neither Yes nor No, but cast a blank vote.

While the pseudorendum campaign was going on, I was also witnessing the rise of the Citizen’s Movement and Pirate Party Iceland, in the wake of the Pots-and-Pans Revolution.  I was impressed and excited by the Icelandic Pirates’ platform of direct democracy and transparency (both of which were conspicuous by their absence from the pseudorendum process), their insistence on the protection and enhancement of civil rights (as a necessary prerequisite of free, equal and informed participation in the decision-making process), and their call for the use of 21st century technology (to make our decision-making processes as inclusive and, therefore, as democratic as possible).  All of this spoke to my experience and disenchantment with the politics surrounding the pseudorendum on Scottish independence.

And the rest, as they say, is history. Through the Pirate Party in Iceland, I discovered the International Pirate Movement, and through the International Pirate Movement I found the Pirate Party UK, which (after much humming and hawing since I’m not a born activist) I decided to join in January 2015. In May I volunteered to be part of the Pirate Times team.

My hopes and expectations when I became a Pirate

I joined hoping to be able to do something to promote direct and liquid democracy in the conduct of our civic lives.  I wanted to contribute to the revolution.

I thought long and hard about what I could contribute. I’m not an activist. I don’t have that particular skills-set; I’m more the shy, retiring type.  I’m not a ‘geek’. My children have even stopped laughing at my pitiable attempts to get to grips with digital technology; now they just shake their heads in despair. I’m a fat, middle-aged thinker and a writer with a dicky ticker, who still dwells existentially in a largely analogue world.  I have a PhD in philosophy; I’m a widely-published award-winning poet.  These are the talents I can bring to the table; hence my volunteering with the Pirate Times.

I hope that the Pirate movement can achieve change both locally and internationally.  I hope that the movement can help change both the political culture and the political systems in our limited democracies, by encouraging and facilitating increased participation by ordinary citizens in decision-making, and by campaigning for the reforms needed in our decision-making processes to make that increased participation both practicable and meaningful.

Some of my experiences with the Pirate Movement

I’ve not been around the movement long enough to have garnered much experience of being a Pirate.  I joined the Pirate Party UK almost five months ago; though it hasn’t yet managed to sort out my username and password, so my involvement so far has been extremely limited.  (I couldn’t take part in the collaborative process of drafting the Party manifesto for the 2015 general election, for example.)  In contrast, I volunteered to be part of the Pirate Times team a few weeks ago, and the guys there have been extremely friendly, patient and supportive.  So my experiences, though limited, have generally been good.  I’ve already met lots of kindred spirits.

I have been taking a bit of a ribbing from family and friends over the name ‘Pirate’.  There have been lots of Captain Pugwash jokes and the like.  Initially, people think Piracy is a bit of a joke; not serious politics. But this provides a talking-point; a route into subsequent explanations and discussions of Pirate core policy and platforms, and of new ways of doing politics more generally.  So, in this respect, as a ‘brand’, the name works.  It arouses curiosity, and as Walt Disney said somewhere:

We keep moving forward, opening new doors and doing new things, because we’re curious and curiosity keeps leading us down new paths.

The future of the Pirate Movement

It’s often said that we live in a ‘postmodern’ age, which is sometimes defined by ‘digitality’ or the increasing power of personal and digital means of communication. Digitality enables individuals to manipulate virtually every aspect of the media environment, which means that our access to information and decision-making can no longer be controlled by governments or corporations without them doing violence to freedom and democracy.

Digitality has brought producers into conflict with consumers over intellectual capital and intellectual property, and led to the creation of a new kind of ‘free-exchange’ or ‘low-cost’ information and cultural economy. This new economy promises to alter society fundamentally. Our ability to manipulate cultural artifacts (through practices such as sampling and remixing), the ‘capture’ of all human knowledge in the World Wide Web, the use of search engines to ‘index’ that knowledge and the ubiquity of media appliances (which enable anyone, anywhere to access that knowledge) – all of this is producing an ever increasing ‘convergence’ of producer and consumer, government and citizen, author and reader, artist and audience, and the rise of a more participatory culture.

I see the future of the Pirate movement as pioneering new ways of doing politics that reflect this convergence and culture of participation. I see it working to advance direct democracy and improve transparency in government at all levels, to defend and extend the civil rights that are a necessary prerequisite of free, equal and informed participation in decision-making processes, and to promote the use of digital technology in facilitating a more direct and liquid democracy.

To do this, the Pirate movement has to be active at all levels of our political systems.  But as well as campaigning on issues such as digital rights and surveillance, civil liberties, freedom of information, etc., as well as spreading its culture through engagement and collaboration with other kindred movements, and as well as seeking to influence policy through election to representative assemblies, the Pirate movement must also ‘walk the walk’ as well as ‘talk the talk’.  It can do this by becoming exemplary in its own practices.  Like the sort of society we would like to see, the Pirate movement should

  • be critical and evidence-based rather than dogmatic and ideological
  • be open, transparent and responsible
  • be participative in its decision-making
  • apply the principle of subsidiarity to its own organisation, with decisions being made as locally as possible, and ‘higher’ levels of Pirate organisation being subsidiary syndicates of more local autonomous Pirate communities, which come together on an ad hoc or (where necessary) on a semi-permanent basis to achieve shared goals they could not achieve by themselves
  • be pluralistic, allowing for diversity, dissonance (restrained only by the practicalities of constructive interaction), acquiescence in difference (as opposed to a missionary zeal to convert others to some sort of Pirate orthodoxy), and respect for the autonomy of others

These are the principles and behaviours I envision for the Pirate movement in the future.  Nothing too controversial I think, since I don’t see anything in this vision that isn’t already part of the aspirations of the Pirate movement going forward.

From this vision it follows that the PPI would have a subsidiary role. Organisationally it would at any one time be syndicates (note the plural!) of autonomous national Pirate Parties, which come together to achieve shared goals they could not achieve by themselves. Whether these syndicates are temporary ad hoc project groups or semi-permanent arrangements would depend on the nature of the task on which they’re collaborating. The point is that the PPI wouldn’t be a single constant ‘standing committee’, but would be a protean entity whose constitution is continually changing as syndicates form to do the work required of them and then dissolve on the completion of that particular piece of collaborative work. Some permanent administrative function might be needed to facilitate the fluidity of such an arrangement, but this would remain minimal to protect the ‘bottom-up’ principle of subsidiarity and guard against the Pirate movement becoming a ‘top-down’ organisation of powers.  Minimally it might even be little more than a cluster of virtual chat rooms, address books, noticeboards and resource libraries.

Like any organisation, the PPI needs a structure.  But to exemplify the culture of Pirate politics, this structure must itself ‘walk the walk’ choreographed in the bullet points above.

Perhaps this latter part of my vision for the international Pirate movement is a wee bit more controversial. But I hope that what I’ve written is accepted in the spirit in which it’s been offered: not as presumption from some cheeky wee blighter who’s just walked up the gangway, but as a contribution to an ongoing discussion from someone who, being brand spanking new to the Pirate movement, perhaps comes to that discussion with a fresh pair of eyes.

Flattr this!

Kommentera! (by Andrew McCallum at 2015-05-22 20:33:31)

Berätta om PP Islands framgångar!

logo pp island

Ett tips för er som vill göra någonting aktivt: Försök att få de stora medierna att berätta om Piratpartiets framgångar i den isländska opinionen. (Och gärna berätta lite om deras politik också). Man är ju just nu största parti med över 30 % av rösterna . Kommentatorerna river sina hår och undrar vad det är på gång.. Här kan du se isländska piraternas program.

I Sverige har det varit ganska tyst om detta. Ett litet inslag i P3 har förekommit och Studio Ett i P1 tog upp det, dock utan att nämna något om deras politik, och kommenterade med att “det svenska partiet knappst finns”.

Stora internationella medier intresserar sej däremot, till exempel The Independent och Newsweek. Här uttalar sej Rick Falkvinge på en brittisk businessajt

Varför inte söka hjälpa till att sprida denna information? Här hittar du några mailadresser till stora medier, och du kan förståss också vända dej till medier som ligger nära dej. Maila dem, skicka med någon eller några av länkarna i denna text och be dem berätta, eller fråga om dom tycker det är intressant, eller om dom lagt märke till det hela överhuvudtaget. Om många hör av sej, med lite olika formulerade frågor är det bäst.

Om du får napp, berätta gärna i kommentarsfältet.

Hälsningar från Piratpartiet i Stockholmsregionen

Kommentera! (by aerkeus at 2015-05-22 10:39:37)

Nya EU-regler ger svenska myndigheter frikort för att trakassera företagare


Nya EU-regler innebär att medlemsstaterna inom två år måste ha satt upp ett system över företags "verkliga ägare". [Länk»]

Visst, transparens är bra och det är värdefullt om företag som gör affärer med varandra vet vilka de verkligen har att göra med.

Men hur skall detta gå till? Här finns anledning att vara uppmärksam.

Vi har redan EU-regler som penningtvättsdirektivet, som implementeras nitiskt i här Sverige. Bankkunder utsätts regelmässigt för omfattande förhör och kontanthantering (när det gäller mer än växelpengar) är misstänkliggjord, på gränsen till omöjlig.

Och nu skall de överambitiösa svenska myndigheterna alltså sätta upp register över företags "verkliga ägare" – bortom vad som redan framgår av till exempel aktiebolagsregistret.

Det vill säga att myndigheterna alltid måste ifrågasätta alla företags alla ägaruppgifter, utgå från att folk ljuger och vidta något slags åtgärder för att gräva djupare. Detta kommer att skapa en ny, närgången och omfattande byråkrati – som kommer att utgå från att även vanliga, hederliga människor är skurkar.

Är det ens möjligt?

Låt säga att någon står som ägare till ett bolag men att det egentligen kontrolleras av en annan person, som har en vilande generalfullmakt i sin skrivbordslåda. Hur tar man reda på det utan att fysiskt snoka igenom alla företagares alla papper?

Eller om någon har optioner för att köpa en aktiepost i ett bolag till en billig penning? Hur betraktas sådant potentiellt ägande? Innebär inte detta att i princip alla affärsavtal måste lämnas in till myndigheterna och registreras för att vara giltiga?

Och de verkliga bovarna kommer man ändå inte att komma åt. Ett MC-gäng som äger ett bolag genom en bulvan behöver knappast några dokument för att behålla sitt grepp...

Detta kommer att ge de överambitiösa svenska myndigheterna nya maktmedel och ännu en anledning att trakassera folk. En polisstat i byråkraters händer.

Samtidigt kan man vara rätt säker på att de nya EU-reglerna kommer att implementeras på ett betydligt mer "tillbakalutat" sätt i medlemsstater som är lite mer hejsan hoppsan. (Länder där det faktiskt skulle kunna finnas skäl för ökad insyn i ägandet.)

Till detta kan man lägga EU:s planer på att sätta upp ett system för att registrera och analysera alla europeiska privatpersoners, företags, organisationers och myndigheters alla banktransaktioner. EU:s eget "bank-FRA". Allt vi gör kommer alltid att granskas och betraktas med misstänksamhet.

Så skapas ett samhälle där man inte litar på medborgarna – och där detta framgår tydligt. Vilket är direkt obehagligt.

Kommentera! (by Henrik Alexandersson (noreply@blogger.com) at 2015-05-22 10:14:00)

Hallå hela pressen, jag tänker fan inte “homo-gifta” mig!

“Hallå hela pressen, radio och teveee …” sjöng Chattanoga i Melodifestivalen 1982. Så här över 30 år senare fick jag i dag en plötslig lust att citera dem och lägga till lite allmän folkbildning. Irland folkomröstar i dag om en könsneutral äktenskapslagstiftning, vilket har fyllt svensk media med sådant här:

homo2

Jag och min blivande fru ska verkligen inte ingå “äktenskap” med kaninöron runt ordet. Vi ska inte heller ingå “homo-äktenskap” eller “gay-äktenskap”. Vi ska ingå äktenskap, utan kaninöron och utan märkliga epitet. Vi “homo-sover” inte. Vi “homo-äter” inte. Vi “homo-jobbar” inte. Varför i hela friden skulle vi då gå och “homo-gifta” oss?


<script src="http://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8" async="async"></script>

Att skriva “homo-äktenskap” eller “gay-äktenskap” är faktiskt riktigt ofräscht. Det är som att skriva att Jerry Seinfeld och hans fru ingått “jude-äktenskap” eller att Beyoncé och Jay-Z ingått “neger-äktenskap”. Det är helt enkelt inte okej på något plan. I samma stund som man väljer att lägga till ett epitet – speciellt ett som lätt kan uppfattas negativt på grund av otrevlig historia – så väljer man också att särskilja och degradera. Det är ett “äktenskap”, men inte ett riktigt ÄKTENSKAP. Men, när två människor som älskar varandra väljer att gifta sig så ingår de alltid äktenskap. Punkt. Vad de råkar ha mellan benen, vad de råkar tro på eller vilken hudfärg de råkar ha är fullkomligt irrelevant.

Förutom det ymniga användandet av märkliga ordkonstruktioner, så har jag några andra funderingar kring rapporteringen kring det hela. I dag har irländarna en chans att rösta bort ett stycke unken diskriminering genom att rösta för en könsneutral äktenskapslagstiftning. Om de gör det, så sällar de sig till en mycket liten skara länder. Det är nämligen bara en bråkdel av världens alla länder – ett tjugotal – som inte diskriminerar på den här punkten. Genom att ens ha frågan på den politiska agendan är Irland ett tämligen framåt land, mer framåt än majoriteten av världens alla länder. Jag saknar den vinkeln.

När man beskriver Irland som ett gammaldags land i klorna på den katolska kyrkan, så ger man inte en speciellt korrekt bild av dagens Irland. Det är trist, men betydligt mycket värre är att det dessutom indirekt framstår som om resten av världen skulle vara så himla mycket bättre. Det är den inte. Den är i de allra flesta fall ohyggligt mycket värre. Jag är inte förtjust i tävlingar om vem det är mest synd om, men med tanke på att allt fler ihärdigt hävdar att hbtq-frågor är avklarade och överspelade, så finns det en poäng i att då och då tvinga folk till en reality check. Världen har bara börjat ta itu med de här frågorna. Varje steg i rätt riktning är bra. Varje steg är också en påminnelse om alla andra steg som inte tas.

Den irländska omröstningen är också ett utmärkt tillfälle att granska den svenska självbilden i de här frågorna. Även om ett tjugotal länder har könsneutral äktenskapslagstiftning, så är det betydligt färre länder – om ens något land i världen – som inte alls diskriminerar hbtq-personer. Sverige är inget undantag. Vi diskriminerar hbtq-personer både i lagen och i tillämpningen av den. Det vet inte de som säger att hbtq-frågorna är överspelade om. Eller också tycker de helt enkelt att lite diskriminering är okej. Hemska tanke.

Här är några exempel på den svenska diskrimineringen som är värda att lyfta:

  • FRA får registrera information om personers sexuella läggning och byta bort den till andra länder.
  • Hbtq-flyktingar skickas tillbaka till länder där de riskerar förföljelse och död.
  • Landstingen har olika prissättning för heterosexuella par och samkönade par som får hjälp med insemination.
  • Det är olika regler för heterosexuella par och samkönade par som insemineras utomlands.
  • Samkönade par får visserligen ansöka om adoption, men ingen bryr sig om huruvida det faktiskt fungerar i praktiken. Resultatet är att en knapp handfull regnbågsfamiljer fått välkomna ett barn genom adoption på över tio år.
  • Transsexuella som tvångssteriliserats får ingen ersättning.

En annan sak som jag skulle vilja se en diskussion om är hur bra det är att folkomrösta om den här typen av frågor. Det är något som skaver i mig när jag tänker att en massa människor som inte alls berörs av det hela får makten att sätta sig till doms över andras liv, rättigheter och möjligheter i en folkomröstning. Jag tänker på de där tre vargarna och det ensamma fåret som ska rösta om vad de ska äta till lunch. Ponera att man 1960 skulle ha dragit igång en folkomröstning om huruvida svarta och vita ska få gifta sig med varandra i USA. Jag gissar att en sådan folkomröstning inte skulle ses med blida ögon av eftervärlden. Detta är lite samma sak. Demokrati är, till skillnad från vad en del tycks tro, inte en garanti mot diskriminering och förtryck och det ställs på sin spets i den här typen av omröstningar. De kan lika gärna cementera diskriminering och förtryck för lång tid framöver. Jag tror att den här typen av frågor avgörs bäst på andra sätt.

Nåväl. Jag hyser gott hopp om Irland. Det är ju trots allt den här mirakeldryckens hemland. Jag tror att omröstningen kommer att slå väl ut och det betyder champagne och slainte för hela slanten här hemma. Om inte, så vill jag redan nu bara göra klart att jag inte tar ansvar för vad min irländska svärmor kommer att göra med de som röstade mot. Bara så att ni vet. ;-)

(PS: Gör detta enkla homofobitest innan du skriver en ogenomtänkt kommentar till det här inlägget.)

Kommentera! (by Anna Troberg at 2015-05-22 09:04:53)

EU: Champagnebjudning mot hemlöshet


Min mest absurda upplevelse under de år jag jobbade i Europaparlamentet måste nog ändå vara champagnebjudningen mot hemlöshet.

Det riktigt skruvade var inte denna övning i missriktad välvilja som sådan. Det var inte heller att det kryssade fram kypare i vita rockar som serverade de champagnedrickande gästerna små lyxiga canapéer, mot hemlöshet. Det var inte ens att man (för att skapa något slags stämning) drack sin champagne och åt sina snittar minglande runt fullskaliga bronsstatyer föreställande hemlösa...

Det mest anmärkningsvärda var att ingen tycktes reflektera över att situationen var absurd, eller varför. Skål! Ta en laxcanapé till, vetja.

Om detta och mycket, mycket annat kommer jag att berätta i boken Demokratifabriken - EU från insidan. Just nu pågår insamlingen för att ge mig tid att skriva och producera boken. Ditt stöd är välkommet!

Gå till insamlingssidan och ge ett bidrag »

Mer information här » och här ».

Kommentera! (by Henrik Alexandersson (noreply@blogger.com) at 2015-05-22 08:14:00)

Show Notes and Podcast: The Order of the Pirate Unicorn Podcast 005

Sapphire GoPro top mast

The order of the pirate unicorn podcast recorded on Tuesday 21st of May following the mumble chat held on the 17th of May 2015

 

A bit of a Cockup

Misunderstanding about the Spanish Pirates  – they will be back on 31st May to give us results and we can talk to the elected candidates.
The misunderstanding is my fault – but we had a good conversation anyway
Miscommunication is not just a Pirate characteristic but we are better at it than anyone else.

PPIS

Further to the PPI controversy PPIS intends to look for international cooperation through Pirate Int in future.

Loomio

We discussed Loomio – it is a decision making tool that came out of the Occupy movement
It is limited to binary for or against decisions and is limited in its range of means of discussion. This was seen to be a problem with most software packages of this type where people who write well have an advantage. This was not seen as a make or break issue as
1. other means of communication could be used – such as mumble
2. the current imbalance of communication is worse than any current Liquid feedback or similar tool

The Pirate Party of India

It came to light that there was an Indian Pirate group on Loomio – this is of interest as there have been earlier attempts to ground an Indian Pirate Party with no lasting success.

1. Pirate Party of India experiment at pirateparty.org.in (now expired) is stuck because of a conflict – some wanted to be a registered party as soon as possible, but some wanted to work among people and build a community.
2. Pirate Movement of India is an attempt to build a community of people supporting pirate ideas.
3. There were many technical limitations in a mailing list and we have chosen loomio as the main discussion platform.
4. A pirate party may emerge sometime when its time come, but Pirate Movement of India is not aiming to be transformed to a party.

Piratecon CZ

no stream could be found for the Piratecon CZ that was held in the weekend we hope that videos will eventually surface. Face to face meetings and socialising are crucial to the development of the movement but if streaming is not possible then getting some videos out would be a real boon to the rest of us.

The Right to Bare Opinions

We had a discussion on the range of ideologies present in the party ranging from libertarian through socialist to anarchist. How do we keep from tearing each other apart? Is there a form of self censorship in which choose not to raise issues internally that are not resolvable for example
gun ownership? I for one am anti guns but I don’t let that influence my friendships and work with fellow Pirates who hold the opposite opinion.
It is quite interesting to see that many countries with strong Pirate Parties have quite high gun ownership.

The conversation moved onto the new horizons that are becoming evident. It is not only
3d printing of guns that is a game changer – then come drones which can deliver a payload further than any handgun then we have the awesome Copenhagen Suborbitals an amateur group who are working on a manned space flight program – than makes the prospect of home made ICBMs not beyond the capability of human ingenuity.

G7 in Dresden

There is a call in PirateInt for ideas to protest the G7 meeting in Dreseden May 27th – They are restricted as to what they can do as assemblies of more than 2 people are forbidden.

In the absence of any ideas falling to mind immediately we discussed the copy and paste in “free trade” agreements – so not just TTIP and TPP
The most effective way is to cooperating with national and international groups dedicated to this work rather than starting our own campaigns. Except where no such organisations exist should we go it alone.

Supporting Iceland

Iceland – needs at least two full-time staff  but lack the funds to do that to be able to function if the elections in two years reflect the current poll numbers.
Current laws mean that no outside help can be directly given to Icelandic political parties
The answer could be crowd sourcing and microfunding an organisation inside or outside Iceland with connections to Iceland which can hire people independently to work for the party’s ideals and goals. There are technical and political problems to overcome – watch this space

Quote of the chat

People tend to vote for people they think will achieve goals rather than people they trust.

Next week

A normal free flowing chat

Featured image: PD from a work by Copenhagen Suborbitals

 

Disclaimer:
The content of the Podcast, these notes and any comments made are those of the respective authors and cannot be construed as those of the Pirate Times,the Pirate Movement  nor any Pirate organisation or Party.

Flattr this!

Kommentera! (by Andrew Reitemeyer at 2015-05-22 06:09:25)

21 May 2015

Kgl Maj:ts indragningsmakt har kommit tillbaka

240px-The_Pirate_Bay_logo.svg

“Staten beslagtar Pirate Bays nätadresser” rapporterar DN.

Vi kan konstatera att Kgl Maj:ts indragningsmakt kommit tillbaka! På 1830-talet blev kung Karl XIV Johan sur på Lars Johan Hiertas då nystartade och liberala Aftonbladet och drog helt enkelt in utgivningstillståndet, med det som kallas indragningsmakten.

 

Hierta startade då Det Andra Aftonbladet, som kungen drog in. Vi fick Det Tredje Aftonbladet, som drogs in, och så vidare till det Tjugoförsta Aftonbladet, då Karl XIV Johan tröttnade och lät tidningen fortsätta.

Att försöka stoppa medier, i detta fall genom att dra in deras namnrätt, skall ses som illegitimt i varje rättsstat.

Och det är som historien visat kortsynt, ineffektivt, och utövandet av indragningsmakt har en dragning åt det högeligen puerila.

Internet skall rättsligt och etiskt behandlas likt tidigare etablerade medier, som tidningar, telefoner och papperspost.

Tyvärr ser vi allt fler exempel på att politiker och rättsutövande myndigheter tar till allt mer av censur och övergrepp mot fritt informationsutbyte (jfr massavlyssningen hos NSA och FRA), förmodligen i desperation över att de är tanke- och idémässigt akterseglade.

Kommentera! (by sundman at 2015-05-21 19:30:31)

I stället för TTIP

Vi medborgare i hela EU har ett problem i att våra ledande politiker försöker förhandla fram ett avtal med USA som inte ligger i vårat intresse. Vi ser redan nu hur mekanismen för lösning av tvister mellan multinationella företag och stater har missbrukats. Stater stäms av tobaksbolagen för folkhälsofrämjande lagstiftning, bara för att nämna ett (grovt) exempel. Vi vet också att förhandlingarna om TTIP innehåller element som försämrar konsumentskydd och matkvalitet.

Samtidigt som vi bekämpar det dåliga utkastet till handelsavtal bör vi arbeta för att få upp bra frågor på agendan. I en globaliserad värld finns det massor av problem skulle kunna lösas med handelsavtal.

Det är vanligt att nationer lockar globala företag med etableringssubventioner. Vi kan med handelsavtal sätta stopp för det.

Det förekommer att stater ger skatterabatter till utvalda globala företag, eller har som policy att företagsskatterna ska vara låga. Med ett handelsavtal kan vi jämna ut spelfältet - förbjuda speciella skatterabatter och ställa minimikrav på företagsbeskattning.

Det är vanligt att globala företag flyttar sina vinster till länder där de betalar lite eller ingen skatt. Med handelsavtal kan vi skapa regleringar så att globala företag skattar sin vinst i olika länder i proportion till omsättningen i respektive land.

Det är vanligt att globala företag utnyttjar brister i lagstiftningen i olika länder för att göra sin produktion billigare. Vi bör med handelsavtal ställa vissa minimikrav för sådant som arbetarskydd, arbetstid, undvikande av barnarbete och liknande.

Ett sådant avtal skulle innehålla sanktioner i form av strafftullar mot länder vars lagstiftning inte uppfyller avtalets krav och det skulle också innehålla möjligheten för länder att införa strafftullar mot enskilda företags produkter, på grund av att de bryter mot handelsavtalets bestämmelser.

Ett av de stora världsproblemen de senaste 20 åren har varit att de multinationella och globala företagen har haft allt för mycket frihet att agera efter eget gottfinnande. Nationer har inte kunnat ställa krav på dem, för då har de förflyttat sin produktion till ett annat land. De har dessutom kunnat specialbeställa lagstiftning och frihandelsavtal genom en omfattande lobbyverksamhet. Handelsavtalen är den enda rimliga vägen att begränsa storföretagens villkorsshopping och den enda möjligheten att på sikt begränsa deras makt över samhället.

Kommentera! (by jacob at 2015-05-21 18:07:49)

[Re-publica] Fighting that Terminator in our Pockets

Have we become cyborgs? With chips, sensors and tactile surfaces prolongating our brains, nerves and fingers and beyond the romantic image of science-fiction, doesn't it appear that we we may have already merged with the machines?

Communications massively collected for further behavioural analysis and profiling (PRISM) and sabotage of any commercial product dedicated to protect our data and communications (BULLRUN) are just examples of how everyday technology, now part of ourselves, has been systematically perverted and turned against us.[...]

<script src="http://www.laquadrature.net/files/lib_rp_mediakit.txt" type="text/javascript"></script><script type="text/javascript">$(function () {rp_mediakit.plug_video (2316, 2, 1)});</script>

https://re-publica.de/en/session/fighting-terminator-our-pockets

(by neurone18 at 2015-05-21 10:49:25)

20 May 2015

USA:s utrikesminister på kollisionskurs med ny svensk spionlag?


Nybloggat på HAX.5July.org:


USA vill se internationella regler om cybersäkerhet. Men gäller det även för NSA, GCHQ och FRA? Förmodligen inte. Och hur påverkar detta regeringens lagförslag om att tillåta "aktiv spaning"?

Kommentera! (by Henrik Alexandersson (noreply@blogger.com) at 2015-05-20 13:44:00)

EU's ongoing attempt to kill Net Neutrality forever

Paris, 20 May 2015 — Governments of the EU intends to crush the rights and freedoms of citizens in order to reach an agreement on roaming1, thus undermining competition and innovation in the digital economy, according to a leaked document. This documents reveals an unacceptable disregard on the part of Member States for the commitment of the EU Parliament and many EU citizens to uphold the principle of Net neutrality.

For more than two years hard negotiations have been conducted within European institutions regarding the regulation proposal on telecommunications, which now contains two main chapters, one on roaming and the other on Net Neutrality. In 2014, a lot of work was done by citizen organisations to ensure that the European Parliament would protect Net Neutrality and uphold the rights of citizens to access a non-discriminatory, guaranteed access to a neutral and transparent Internet networks.

La Quadrature du Net has already expressed its concerns on several occasions on the direction given to the text by the Council of the EU, because it removed any reference to Net Neutrality and proposed traffic management measures deeply prejudicial to the freedom of communication and innovation. As we move closer toward the end of the negotiations on this regulation, and despite the European Parliament efforts to find an acceptable compromise, the document leaked by Contexte from the EU Council shows the text is geared toward reinforcing the already dominant position of big telecom operators, turning them into the Internet's gatekeepers. The Council has is using Net Neutrality as a bargaining chip to get a compromise on roaming, perceived as more consensual, allegedly easier to understand and more marketable to voters.

It is unacceptable that the Council, including the Latvian presidency, sweeps away positions of the European Parliament. It is unacceptable that the Council makes the play of big economic operators to the detriment of citizens and small SMEs. The European Union has now the opportunity to reaffirm its Human Rights values but if the Council do not seize this opportunity, the EU will be lagging behind the USA since the FCC has just enshrined the Internet as "common goods", and empowered FCC, the US regulator of communications, for enforcing Net Neutrality in the US.

Save the Internet
Save the Internet!

We call on the Council to respect the fundamental rights and reconsider its position by adopting the reasonable proposals of the European Parliament.

We urge the European Parliament not to yield to strong pressure from the Member States and powerful industrial lobbies.

We call on the European Commission to move in the direction of respect of citizens' rights and freedoms in the negotiation of this text and to echo the proposals of the European Parliament.

It is fundamenal and urgent to act before the next trilogue planned on 2nd June. A campaign is ongoing in all the EU Countries in order to preserve our right to use an Internet based on principles of non-discrimination and liberty.
We call on the citizens to contact their representatives in the European Parliament and urge them to safeguard Net Neutrality.

Main problematic issues in current draft

  • Article 1: In the objective and scope, the Council removes all reference to "safeguard of end-users' rights" and "non-discriminatory treatment of traffic" whereas it should appears as one of the main principles of the regulation.
  • Article 2: the Council removes the Net Neutrality definition and all references to Net Neutrality. An "open Internet" (art.1) does not guarantee transparency and non-discriminatory measures.
  • The Council has also removed art 23-2 of the European Parliament on so-called "specialised services" (which depart from the best-effort principle and rely a quality of service optimised for a given category of application). This article enshrined the banning of discrimination between functionally equivalent services and applications. This was a key measure to avoid a discrimination of SMEs and to ensure fair competition within the EU even when telecom operators decide to provide access to offer online access through these specialised services.
  • Article 3-2 authorises Internet access providers to conclude specific agreement with end-users which could lead to tariffs discriminatory agreements and infringement of Net Neutrality.
  • Article 3-3 on traffic management measures does not protect users from any measure infringing their rights. It could also lead the access providers to act on the content through deep packet inspection measures and not only on the network.
  • 1. A roaming service is the ability to make and receive voice calls and send and receive data, when traveling abroad.

(by neurone130 at 2015-05-20 09:25:43)

19 May 2015

Winning Discussions: If-By-Whiskey (Effective Pirating)

Whiskey bottles

Logical fallacies are techniques that people use to make an argument appear convincing even when it is wrong. Learning how to identify and refute logical fallacies is one of the best ways to win in a discussion. Catching an opponent committing a fallacy will force him to retract his error or he will appear foolish or manipulative to his audience. There is a dark side to this. Once you learn to identify logical fallacies you will also be able to use them. Do not deliberately use them against fellow Pirates; it is extreme bad manners and you will most probably be caught out.

The Logical Fallacy – If-by-whiskey

This is an example of political rhetoric that is effective despite being seemingly obvious. It is an argument that is designed to appeal to both sides of an argument. It will convince people as it is designed to appeal to the confirmation bias of all sides of a question. It got its name from a speech by a US politician known by the wonderful name of Noah S. “Soggy” Sweat, Jr. He was pontificating on the question as to whether Mississippi should continue prohibiting the sale of alcohol in 1952. His aim was not to get his audience on to one side or the other of the question but to make them think he supported both their individual views. In the lyrics to ‘The Boxer’ by Paul Simon: “Still, a man hears what he wants to hear/ And disregards the rest.” is a truth we can use to understand how someone, hearing what Sweat said below, could come away convinced the politician was totally on his side.

This fallacy does not have to be so long winded. It often uses strongly emotional terms with positive and negative connotations of the same thing such as freedom fighter and terrorist, democrat and populist, thrifty and mean, brave and foolhardy.

On a positive note this can be a technique for a moderator to use to add spice to a discussion.

 

Example:

Play the speech in audio player

 

My friends, I had not intended to discuss this controversial subject at this particular time. However, I want you to know that I do not shun controversy. On the contrary, I will take a stand on any issue at any time, regardless of how fraught with controversy it might be. You have asked me how I feel about whiskey. All right, here is how I feel about whiskey:

If when you say whiskey you mean the devil’s brew, the poison scourge, the bloody monster, that defiles innocence, dethrones reason, destroys the home, creates misery and poverty, yea, literally takes the bread from the mouths of little children; if you mean the evil drink that topples the Christian man and woman from the pinnacle of righteous, gracious living into the bottomless pit of degradation, and despair, and shame and helplessness, and hopelessness, then certainly I am against it.

But, if when you say whiskey you mean the oil of conversation, the philosophic wine, the ale that is consumed when good fellows get together, that puts a song in their hearts and laughter on their lips, and the warm glow of contentment in their eyes; if you mean Christmas cheer; if you mean the stimulating drink that puts the spring in the old gentleman’s step on a frosty, crispy morning; if you mean the drink which enables a man to magnify his joy, and his happiness, and to forget, if only for a little while, life’s great tragedies, and heartaches, and sorrows; if you mean that drink, the sale of which pours into our treasuries untold millions of dollars, which are used to provide tender care for our little crippled children, our blind, our deaf, our dumb, our pitiful aged and infirm; to build highways and hospitals and schools, then certainly I am for it.

This is my stand. I will not retreat from it. I will not compromise.

 

………………………

You can read more about the if-by-whiskey logical fallacy in a wikipedia post and logical fallacies in general in this wikipedia article.
Remember that just because someone commits a logical fallacy it does not mean their argument is necessarily incorrect. If you have the time and resources then use the principles of scepticism to test their reasoning objectively.

This article is a part of a series called Effective Pirating:

Winning Discussions: If-By-Whiskey (Effective Pirating) /05/15
Winning Discussions: Special Pleading (Effective Pirating) 04/05/15
Winning Discussions: Argument from Repetition – ad nauseum (Effective Pirating) 02/04/15
Winning Discussions: No True Scotsman (Effective Pirating)
02/02/15
Winning Discussions: The Fallacy Fallacy (Effective Pirating) 09/01/15
Winning Discussions: The Gambler’s Fallacy (Effective Pirating)
28/12/14
Winning Discussions: argumentum ad ignorantiam (Effective Pirating)
21/11/14
Winning Discussions: post hoc, ergo propter hoc (Effective Pirating)
13/11/14
Winning Discussions: Ad Hominem (Effective Pirating)
23/10/14
Winning Discussions: Appeal to Fear (Effective Pirating) 21/10/14
Winning Discussions: Begging the Question (Effective Pirating) 17/8/14
Winning Discussions – The Bandwagon Fallacy (Effective Pirating) 11/8/14
Effective Pirating: Winning Discussions – Tu Quoque 24/7/14
Effective Pirating: Winning Discussions – The Straw Man 17/7/14
Effective Pirating: Choose your Opponents Carefully 7/7/14

Featured image: CC BY-NC Tom

democracy, discussion, fallacy
politics,Pirate Party,logical fallacy,begging the question
http://io9.com/5974468/the-most-common-cognitive-biases-that-prevent-you-from-being-rational

 

Flattr this!

Kommentera! (by Andrew Reitemeyer at 2015-05-19 20:41:51)

Vad innebär dagens Pirate Bay-dom?


Nybloggat på HAX.5July.org:


Några tankar om vad dagens dom om The Pirate Bays domännamn kan innebära för Punkt.se och internet.

Kommentera! (by Henrik Alexandersson (noreply@blogger.com) at 2015-05-19 12:07:00)

18 May 2015

Hjälp Piratpartiet till Pride

Piratpartiet har varit med på Stockholm Pride varje år sedan vi grundades – men för att vara med igen behöver vi din hjälp. Därför har vi nu dragit igång en crowdfundingkampanj på crowdfunding.piratpartiet.se.

Vi har en strålande politik för HBTQ-personer och andra sexuella minoriteter, och utsågs senast 2014 som Sveriges bästa HBTQ-parti enligt RFSL. Vår närvaro på Pride är ständigt uppskattad, och vi lyckas alltid värva både sympatisörer och aktivister. Självklart vill vi göra det även i år – allra minst i paraden, och om vi får tillräckligt med donationer även i Pride Park, där vi kan nå många fler sympatisörer betydligt mer direkt.

  • Första nivån är 3 000 kr. Då kan vi vara med i paraden som ses av hundratusentals människor. Pengarna går till allt runtomkring, som flaggor, giveaways, kroppsmålningar, och mycket mer.
  • Andra nivån är 6 000 kr. Då kan vi även trycka upp flyers med HBTQ-tema, för att dela ut antingen när vi går i paraden eller, om vi når tredje steget, i Pride Park. Får vi in ännu mer kan vi trycka upp nog med flyers för att kunna dela ut även på andra ställen, som på lokala Pride-festivaler.
  • Tredje nivån är 25 000 kr. Då kan vi vara med i Pride Park hela veckan ut, och prata med tusentals besökare om vår fantastiska politik.
  • Fjärde nivån är 30 000 kr. Då kan vi ha ett bättre tält i Pride Park, med ett bra bord och en snygg matta och bättre utsmyckningar så att vi får det snyggaste tältet i parken.

Läs mer om Stockholm Pride på stockholmpride.org.

Ansvarig för partiets närvaro på Pride är Ebba Karlsson, som just nu letar efter glada aktivister som vill hjälpa till. Henne når ni på ebba.cecilia.karlsson@piratpartiet.se.

Flattr this!

Kommentera! (by Anton Nordenfur at 2015-05-18 22:27:03)

The European Commission Must Protect Fundamental Rights in the Digital Age

Paris, 18 May 2015 — The European Commission published on 6 May its strategy for 2020 and the setting up of the Digital Single Market. Several important digital issues are concerned by this agenda: from copyright to crime, from telecommunications to VAT harmonisation. While La Quadrature du Net welcomes the Commission's engagement with these issues, it does this only with caution as previous attempts were harmful to the protection of fundamental rights.

The European Commission's strategy forms part of the logic of modernising and harmonising European digital regulations, already started by the proposal on personal data protection and the proposal on telecommunications. These two currently negotiated regulations raise serious concerns on the risks they represent to a number of fundamental principles of the Internet and the right of personal data protection. However, it is impossible to build a digital single market on the ruins of fundamental rights, without the trust of the citizens and the consumers, and without the guarantee of a neutral and discrimination-free Internet for everyone.

Among the planned reforms, the one on copyright is also controversial. Copyright reform is the subject of several European Parliament reports, one of which is the one by MEP Julia Reda (Green/ALE - DE). The Commission's strategy for a digital single market includes the proposal for copyright reform by the end of 2015. It is essential that this reform takes the direction given in the Reda Report, which is close to the suggestions of La Quadrature du Net. The adaptation of copyright legislation to the Digital Age is important to take account of the new possibilities for creating and sharing and for a better protection of creators and authors against the monopoly of rights-holders and managing companies.

While some aspects of the Commission's strategy have found consensus, such as the end to geoblocking, other crucial subjects remain controversial, such as the transfer of responsibility to fight copyright violations to private companies. The development of regionally or internationally powerful digital actors should not be an excuse for states to avoid their responsibilities via public-private agreements to regulate the Internet notably by invoking the fight against online sharing or crime. However, this dangerous trend to turn private companies into a kind of Internet police is gaining support among European institutions as well as within Member States: "right to be forgotten" (fr), "follow the money" approach, or agreements with banking operators (fr). If security norms prove to be essential to strengthen the trust of consumers and to protect industrial secrets, then the development of soft law cannot be allowed to become a basic rule for the regulation of the Internet.

La Quadrature du Net calls on European representatives and citizens to greater caution not to let our fundamental rights to be reduced in the name of anti-democratic securitarian or economic policies.

"European Commission strategy for the Digital Single Market should respect European values. The risk for European institutions and governments to see their laws to be dictated by powerful economic lobbies against the respect of our fundamental liberties is very strong." worries Agnès de Cornulier, Legal and Policy Analyst Coordinator of La Quadrature du Net.

(by neurone130 at 2015-05-18 16:54:53)

Myndigheterna klagar över att brottsmisstänkta försvarar sig


För andra gången på kort tid framför myndigheter åsikten att det är ett problem att människor som är misstänkta för brott försvarar sig.

Denna gång är det tolv samverkande myndigheter under det olycksbådande namnet Operativa rådet, OR, som klagar över att det är så besvärligt när misstänkta inte ger sig utan strid. Speciellt tycks detta gälla mål med hög profil, till exempel vad gäller ekobrott.

Vad är det då myndigheterna invänder mot? Några exempel...

  • Misstänkta syns i media och deltar i samhällslivet.
  • Misstänkta kommenterar vad som sägs och skrivs om målet, till exempel i sociala media.
  • Misstänkta och deras advokater ifrågasätter åklagarnas arbete.
  • Misstänkta och deras advokater påpekar brister och blottor i åklagarnas utredningar.
  • Misstänkta hyr in sakkunniga experter för att granska processen.
  • Åklagare tvingas försöka motbevisa påståenden som läggs fram av den misstänkte under den rättsliga prövningen.

Detta är uppseendeväckande.

Naturligtvis skall människor som är misstänkta för brott ha rätt att försvara sig.

Och att den som är misstänkt för brott syns i media deltar i samhällslivet – vad är det över huvud taget för problem med det?

Envar skall, som bekant, betraktas som oskyldig till dess motsatsen har bevisats.

Operativa rådets utspel är obehagligt. Speciellt med tanke på att vårt land har en justitieminister och en riksdag som inte visar någon större förståelse eller något större engagemang för rättsstaten och dess principer. Förslag om att inskränka misstänktas rätt att försvara sig har redan ventilerats – och skulle snabbt kunna landa i ändrade lagar och regler.

Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg är som väntat kritisk. På sin blogg skriver hon...
"En grundsten i det advokatetiska regelverket är advokatens lojalitetsplikt gentemot sin klient och skyldigheten att enbart verka för dennes bästa." (...)
"Det är inte advokatens uppgift att vara bekväm för åklagarsidan. I advokatens uppdrag ligger att ifrågasätta bevisningen och hitta alternativa förklaringar/händelseförlopp. I uppdraget ligger också att noga överväga om de processuella spelreglerna följs – av åklagarsidan och av domstolen. Är så inte fallet kan advokaten ofta ha anledning att protestera, i all synnerhet då ett processuella fel riskerar leda till en för klienten ofördelaktig utgång. Advokaten är inte till för att skapa en bekväm process vare sig för åklagaren eller för rätten. Hans intresse skall fokuseras på vad som är rätt för klienten. Det är samtidigt åklagarens skyldighet att iakttaga sin objektivitetsplikt och att styrka åtalet."
Just så!

Det enda som är upprörande med den rådande situationen är att inte alla misstänkta har möjlighet att försvara sig på ett fullgott sätt.

Läs mer:
DN - Myndigheter rustar för direktörsattacker »
• Anne Ramberg - Åklagarnas spel med hög klubba »

Flattr this

Kommentera! (by Henrik Alexandersson (noreply@blogger.com) at 2015-05-18 15:09:00)

Har Piratpartiet en ideologi?

pirates-on-pirate-ship

Åter börjar en ideologisk diskussion ta fart i Piratpartiet. Det gäller då för oss som deltar att hålla tungan rätt i munnen, och förstå vad det är vi diskuterar.

Diskuterar vi vad vi ska sätta för stämpel, för namn, på den uppsättning åsikter och värderingar vi redan har? Då är frågan närmast kommunikativ: Vilket ord eller uttryck klarar på en och samma gång av att beskriva vad det är frågan om, samtidigt som den uppfattas som positivt värdeladdad av många av dem dem vi vill nå, samtidigt som den inte stöter bort för många? En rad förslag har kastats fram, men inget har riktigt fastnat så att alla uppfattar det som självklart: liberalism, humanism, frihetlighet, frihetlig humanism, piratism. Alla har sina fördelar, och sina nackdelar. Det avgörande problemet med dem alla är att inget av dem är så självklart att det omedelbart plockats upp av oss och börjat användas. Tvärt om har en del av förslagen lanserats i motioner till medlemsmöte, utan att nå den uppslutning som behövts för att föra in uttrycket på en priviligierad plats i vårt principprogram.

I mina ögon beror vår svårighet på att finna ett namn för vår ideologi på att vi helt enkelt inte riktigt är färdiga med diskussionen om vad den innehåller. Många delar finns där, vilket är uppenbart om man läser vårt principprogram. Där finns en tydlig analys av samhällsutvecklingen, om hur vi utvecklas från ett industri- till ett informationssamhälle, och hur den informationstekniska revolutionen öppnar möjligheter för en radikal omfördelning av makt och möjligheter i världen från olika former av eliter till vanliga människor och grupper av vanliga människor. Kanske behöver det skrivas ut ännu tydligare, och inte bara vara implicit, att det betyder att det som nu sker innebär att makt i samhället förskjuts från dem som kontrollerar prylar till dem som kontrollerar information. Och att det i sin tur betyder att vår kamp för alla människors makt över sina privata integritetskänsliga data, och för allas rätt att utnyttja övrig information som människor frivilligt släpper ifrån sig, kommer att stå i centrum för de viktigaste striderna i samhället under 2000-talet. Och att det därför är vi pirater, som med våra idéer och analyser, ger de humanistiska och frihetliga svaren på 2000-talets frågor, medan liberaler, socialister och konservativa grottar ner sig det tidiga 1900-talets frågor.

Likaså finns en gemensam människosyn, och syn på människans relation till samhället, och den tårtbiten av ideologin tror jag de flesta av oss inte tvekar att kalla frihetligt humanistisk. Både den, och vår syn på informationens och informationsteknikens befriande kraft, hänger sedan intimt samman med vår kompromisslösa syn på varje människas rätt att själv välja och definiera vad och hur hon ska vara. Något jag tidigare pratat om som identitetspolitik – men jag ser allt mer att det ordet används så mycket av människor med en helt annan agenda kring frågorna än vår (dela in människor i grupper, istället för att förneka legitimiteten i gränserna mellan grupper) att jag börjar tveka inför ordet. Allt detta är tydligt beskrivet och definierat i principprogrammet, utan att det leder fram till ett sammanfattande ord för det hela.

Samtidigt finns ett antal viktiga ideologiska diskussioner i och runt partiet, som jag inte tycker är riktigt i hamn.

  • Det finns till exempel vad jag förstått en strömning som varit stark bland tidiga nätaktivister som beskrivs som ”information want to be free”, där man menar att det är fel, poänglöst och omöjligt att reglera information och informationsteknik. Sedan finns andra debattörer (till exempel en av våra tidigare EU-parlamentariker) som upprepar att utmaningen är att hitta sätt att reglera tekniken kring information på ett sätt som gör att informationen blir så fri som möjligt, och att valet inte står mellan reglering – icke-reglering, utan mellan bra och dålig reglering. För mig är det lite oklart i vilken utsträckning detta är en fundamental djupgående ideologisk skillnad, och en fråga som kräver en smärtsam diskussion innan vi når klarhet, eller om det bara är en fråga om ord och ords betydelse, som vi löser på ett par dagar om vi sätter oss och pratar om den.
  • Vidare finns en spänning mellan integritet och transparens, som jag tror vi behöver gå till botten med. Den aktualiserades av Lexbase-fallet, och att vi haft lite olika åsikter i den konkreta frågan antyder att vi inte är helt på det klara med hur vi vill väga de två principerna mot varandra. Å ena sidan tror jag de flesta partiaktiva tycker att det är två viktiga principer man måste hitta en rimlig kompromiss mellan, där man är lite oense om det exakta läget för balanspunkten. Å andra sidan finns både röster i partiet som hävdar att vi borde upphöja total transparens till högsta princip, även när det inkräktar djupt på integritet. Och röster som menar att delar av offentlighetsprincipen helt ska avskaffas. Jag tror vi har mycket att vinna på att ta den diskussionen ordentligt och på allvar. Oavsett exakt var vi kommer att hamna tror jag vi som parti kommer ut starkare och klokare än vi är nu.
  • Därtill finns frågan om direkt kontra indirekt demokrati, som vi återkommande hamnar i bakvägen (ofta i kölvattnet av diskussion om hur någon intern oenighet hanterats) men som aldrig riktigt får den stora principiella debatt frågan är värd.
  • Slutligen finns naturligtvis spänningen mellan dem som framför allt bryr sig om integritet vad gäller information, och dem som vill att vi ska stå för ett bredare integritetsbegrepp, som omfattar hela kroppen, inklusive rätten att sälja och köpa kroppsliga tjänster, och rätten att stoppa in vadhellst man själv önskar i sin kropp. Denna sista diskussion har i och för sig gått hundrafemtioelva varv kring konkreta sakfrågor, men de fastnar då ofta i olika åsikter om olika vetenskapliga studier av olika insatsers konkreta effekter eller olika drogers relativa farlighet, och om taktiska synpunkter om lämpligheten i att driva den ena eller andra frågan. Men diskussionen har sällan landat i själva den ideologiska grundfrågan. De som är för obegränsad kroppslig integritet har frejdigt slagit fast principen, vi som varit tveksamma har duckat principdebatten, och i stället fokuserat diskussionen på annat. Men jag tror vi behöver diskutera den frågan i botten om vi ska komma vidare, oavsett om det vi sedan väljer är att av ideologiska skäl bejaka kroppslig integritet fullt ut, eller att låta frågekomplexet bero och sy ihop kompromisslösningar i enskilda frågor.

Så: Piratpartiet har en ideologi. Eller i vart fall ett tydligt och starkt skelett till en ideologi, som de flesta av oss är rörande ense om. (I vart fall så länge vi inte ger oss in i frågan om vad den ska kallas, och om man ska kalla det ideologi eller ej. ) Jag skulle vilja säga att vår ideologi, eller skelettet till vår ideologi, befinner sig i samma utvecklingsstadium som konservatism och liberalism i början av 1800-talet, och socialismen några årtionden senare. Ideologin finns, men den är inte färdig.

Men arbetet med att bygga och forma politiska ideologier blir aldrig färdigt (för andra än fundamentalister). Alla levande ideologier utvecklas med samhället, och med idéutvecklingen runtom dem. Därför är det inte att underkänna det ideologibygge som redan skett i piratrörelsen att säga att vi måste fortsätta den ideologiska diskussionen.

Och vet ni vad? Jag tror att när vi kommit ett par varv till med bland annat de frågor jag skissat ovan, så kommer vi inte att ha något problem att hitta ett namn för det hela, som vi alla entusiastiskt ställer upp på!


Tagged: ideologi, informationspolitik, integritet, partiets inre arbete

Kommentera! (by Henrik B at 2015-05-18 13:05:05)

17 May 2015

Dagens drogpolitik göder gängkriminaliteten


Forskning & Framsteg har en mycket läsvärd, skrämmande och dyster artikel om den svenska gängkriminaliteten. I den ger Henrik Höjer en bred bild av ökat våld och ökad brottslighet, främst i våra förorter. [Länk»]

Mycket av det som beskrivs är svårt att komma åt. Till exempel klan- och hederskulturer. Och att samhället retirerar från förorterna, vilket skapar en nedåtgående spiral.

Detta är allvarligt. I ett civiliserat samhälle måste människors liv, säkerhet och egendom respekteras. Här finns dessutom ett demokratiskt problem med utanförskap och parallellsamhällen.

Så långt artikeln. Men det finns ändå saker man skulle kunna göra för att minska problemen. Rätt så omgående, om man bara vill.

En sådan sak är att lägga ner den restriktiva drogpolitiken och istället göra drogerna lagliga. Dagens narkotikahandel är nämligen en viktig finansieringskälla för de kriminella gängen. Och en orsak till konflikter, uppgörelser och våld.

Om cannabis fanns att köpa under ordnade former (till exempel i coffe shops, i tobakshandeln eller rent av på Systembolaget) då skulle man uppnå ett antal effekter:

  1. Den kriminella hanteringen skulle bli olönsam och i princip upphöra.
  2. De kriminella gängen skulle bli av med en viktig inkomstkälla.
  3. Brukarna skulle få bättre och säkrare produkter av jämn kvalitet och känd styrka.
  4. Med laglig tillgång till cannabis skulle dessutom efterfrågan på andra, farligare droger minska.
  5. Och om man vill kan man beskatta produkterna, som i vissa amerikanska delstater.

Och om man legaliserar alla droger skulle man i vart fall få effekter som i punkterna 1, 2, 3 och 5 ovan. Dessutom skulle de som har ett problematiskt bruk kunna få ett drägligare liv som ger dem en rimlig chans att komma ur missbruk och misär. (Folk dör oftare av det liv missbrukare tvingas leva än av själva drogerna.)

Antalet drogrelaterade dödsfall skulle minska (Sverige har en högre andel drogrelterade dödsfall per capita än länder med en mer liberal drogpolitik) samtidigt som man skulle slå undan ett av benen för gängkriminalitet och den organiserade brottsligheten. Vore inte det bra? Skulle inte detta vara värt att pröva – med tanke på att 40 år av krig mot narkotikan bara har givit oss ökade direkta och indirekta problem med droger?

Varför inte försöka med en positiv approach istället för eskalerande repression, konfrontation och våld?

För att återvända till gängkriminaliteten: Så länge våra politiker klammrar sig fast vid dagens misslyckade drogpolitik – så länge skapar de själva gängkriminalitet, med allt vad den medför av våld och annan brottslighet.

Flattr this

Kommentera! (by Henrik Alexandersson (noreply@blogger.com) at 2015-05-17 13:30:00)

It is Pirates’ Time, it’s your Time!

A pirate ship with a Pirate P on the stern

Political campaigning began on May 8th for the local elections in Spain, which are being held on May 24th. The Pirates in Spain – members of Confederacion Pirata – are standing in more than 30 cities around the country, bringing change to local politics by campaigning on issues of human rights, direct democracy, free culture and a people’s economy.

The reality of daily living conditions in the past few years has raised political awareness among much of Spanish society, and these upcoming local elections are a great opportunity to change that reality in the municipalities.

Local elections in Spain are conducted using a party-list proportional representation system. Many of the lists in municipalities where Pirates are standing are headed by ordinary citizens or are coalitions of political parties and private citizens. Pirates head lists in six of the municipalities in which they are standing: the town of Vigo in Galicia; the municipalities of Igualada, Mollet, Lleida and Palamos in Catalunya; Burjassot in Valencia; and Onda in Castellon.  These Pirate candidates have been selected using an open primary system.
Alberto Carreira has emerged as the prime candidate from the coalition of Piratas de Galicia, eQuo (which has links with Julia Reda and the Green Group in the European Parliament) and Vigo en común. The candidacy in Vigo calls on citizens to empower themselves to be part of the city’s public life. The Equo-Piratas-Vigo coalition is a feminist candidacy, committed to the environment and to returning to Vigo the dignity and strength that the centre-left Partido Socialista Obrero Español (PSOE) and the conservative Partido Popular (PP) have stolen from the citizenship over the course of three decades.
Captura de pantalla 2015-05-14 a las 21.59.15

via Twitter CC BY Piratas de Galicia and Vigo en común

Dario Castañé, who headed the list of the Confederación Pirata for the European elections in May 2014, is now heading the list of the coalition Decidim Igualada, which includes several parties and independent citizens. This candidacy wants to restore the city to its people, prioritising participation, transparency and universal access to municipal services through progressive rates.

“The City Council is the last  Human Rights’ protection barrier against neoliberal austericide tsunami”, Dario stated.
Dario Pirates Decidim Igualada 2

CC BY Decidim Igualada

Hernan Torrella is the coordinator of the Pirates de Catalunya in el Baix Valles. He heads the Pirate electoral list in Mollet. Hernan was elected in open primaries with citizen support. The electoral program is entirely based on the Pirate ideology. For several years now, Pirates de Mollet have defended direct democracy and human rights in their city.

Hernán Torrella Pirates de Mollet

CC BY Pirates de Mollet

Carlos Gonzalez heads the electoral list of Comú de Lleida, a civic candidacy, which has worked jointly for more than 15 months to create a cohesive and inclusive model for a city made by people, for people, to facilitate everyday life and achieve more sociable movement around the city.

Comu de Lleida - Carlos González 2

via Twitter Comú de Lleida

Ariadna Hormigo, member of Pirates de la Mitja Costa Brava in Catalonia, is the head of Pirates of Palamós-Democracia Municipal’s list. Ari and other Pirates created the local party at the beginning of the current year and they are strongly active in their city. Pirates de Palamós are not only making history; the city’s ruling party also puts its posters up in the place assigned to Pirates and have even copied part of the Pirate electoral programme.
“We do not want anyone to represent us, that’s why we want direct democracy, we want each person has the right to decide and choose freely”, said Ari
Ariadna Hormigo - Pirates de Catalunya - Pirates de Palamós

CC BY Pirates de la Mitja Costa Brava

Adrián Juste is the Coordinator of Piratas de la Comunidad Valenciana. He is also the head of the Totes amb Burjassot list. This is a municipalist citizen and coalition candidacy, formed by activists with many years’ experience in Burjassot. They want participative and transparent decision-making, public services brought back to the control of the town hall, guarantees of the rights and freedoms that have been eroded with the economic crisis, and to fight against the tragedy of unemployment, corruption, inequality, evictions and exclusion suffered by many people.
Captura de pantalla 2015-05-14 a las 22.49.49

CC BY Totes amb Burjassot

Rubén Romero is the head of Piratas de Onda candidacy, following open primary elections. This candidacy is solely Pirate, and is strongly committed to the fight against TTIP and for civil liberties. It is campaigning under the banner of open and transparent citizen-led government.

Featured image: CC BY Piratas de Madrid

#BePirateMyFriend

Flattr this!

Kommentera! (by Lorena Müller at 2015-05-17 08:44:02)

Var med och finansiera den granskande boken Demokratifabriken!


Nu börjar crowdfunding-kampanjen för boken Demokratifabriken - EU från insidan.

Du kommer till insamlingssidan genom att klicka här » » »

Demokratifabriken kommer att bli en kritisk granskning av EU, på ett sätt som både kommer att roa och förfära. [Läs mer»] Går kampanjen i mål kommer jag att ägna sommaren åt att skriva och producera boken.

Kommer det in minst 50.000 kr – då blir det en bok. (Annars går pengarna tillbaka till dem som bidragit.) Kommer det in minst 70.000 kr – då blir det även en ljudbok. Och om det kommer in mer pengar än så, då går de till att finansiera en föreläsningsturné om boken.

Boken kommer att finnas tillgänglig gratis för alla som e-bok och PDF, under Creative Commons. [Läs mer här»] Den kommer även att finnas till försäljning för den som hellre går via en nätbokhandel. Boken kommer även att finnas i pappersutgåva tillgänglig via nätbokhandeln, i den vanliga bokhandelns beställningssortiment eller direkt från ett svenskt Print-on-Demand-förlag.

Insamlingskampanjen är belöningsbaserad och ser ut så här:
  1. 10 euro (knappt 100 kr) – du får boken som e-bok och PDF innan den släpps till allmänheten.
  2. 50 euro (knappt 500 kr) – du får dessutom en signerad fysisk bok på papper.
  3. 1.000 euro (knappt 10.000 kr) – du får dessutom möjlighet att använda mig som föredragshållare om boken på en konferens, för ett privat sällskap eller i något annat sammanhang som du väljer.
När du ger ett bidrag, då köper du inte bara en bok – utan bidrar även till att den sprids i vidare kretsar, till alla intresserade.

Gå till insamlingssidan genom att klicka här » » »

(Om du av någon anledning vill lämna ett bidrag via andra kanaler än Funded by Me, sänd då ett mail till hax@bahnhof.se – så får du information om alternativa betalningssätt.)

Tack för ditt stöd!

Kommentera! (by Henrik Alexandersson (noreply@blogger.com) at 2015-05-17 08:13:00)

16 May 2015

Dags för nya grepp i övervakningsdebatten?


Nybloggat på HAX.5July.org:


Är det kanske dags för ett nytt och mer effektivt förhållningssätt i övervakningsdebatten?

Kommentera! (by Henrik Alexandersson (noreply@blogger.com) at 2015-05-16 20:20:00)

15 May 2015

Falk-fallet: Så här kan vi inte ha det!


Sverige måste vara en rättsstat där de myndigheter som ryms under benämningen "ordningsmakten" skall följa reglerna och respektera domstolarnas beslut.

Den senaste rättsliga processen mot Jonas Falk är kantad av skandaler. I detta stora narkotikamål finns åklagare som spelat falskt, poliser som med till visshet gränsande sannolikhet har manipulerat bevis, rekordlånga häktningstider och en tingsrätt som begått rättegångsfel. Men när hovrätten till slut frikände Falk hade man ändå kunnat hoppas att allt var över.

Falk fick bara vara ute i frihet i ett dygn. Sedan såg svenska och spanska åklagare till att få honom gripen igen – för att utlämnas till Spanien, som utfärdat en europeisk arresteringsorder, en EAW.

Det absurda är att det spanska målet mot honom går ut på att han skall ha tvättat pengar efter en narkotikaaffär där en svensk hovrätt har frikänt honom. Han åtalas alltså i princip en gång till för samma brott, fast i ett annat land. Vilket resulterat en juridisk härdsmälta. Om han inte är skyldig till narkotikabrottet – då finns det ju inte heller någon grund för något skattebrott kopplat till det icke existerande huvudbrottet.

Detta tycks vara den nya taktiken med EU:s rättsordning under Eurojust och EAW. Kan man inte fälla en person i ett land – då försöker man i ett annat. Den svenska hovrättens beslut ignoreras helt.

EAW är redan hårt kritiserad, eftersom den används betydligt mer frikostigt och vårdslöst än lagstiftarna hade tänkt sig. Till stor kostnad, skall tilläggas. Och nu missbrukas den alltså för att kringgå rättsstatens grundläggande principer.

EAW dras även med problemet att den bygger på "ömsesidigt erkännande" – vilket betyder att EU-länderna gått med på att okritiskt acceptera varandras rättssystem. Det är som ett dåligt skämt. Rättssäkerheten i länder som Spanien, Italien och Grekland lämnar mycket i övrigt att önska. Och i dysfunktionella medlemsstater som Bulgarien och Rumänien har rättssäkerheten till stora delar trängts undan av korruption och maktmissbruk. Det går helt enkelt inte att lita på att någon får en rättvis och rimlig rättslig prövning i dessa länder.

Egentligen är det ännu värre. Vi lever i en tid där människor som maktapparaten ogillar kan utsättas för snart sagt vilka internationella rättsövergrepp som helst. Fråga till exempel de två egyptier som sändes till tortyr och skenrätt i Egypten av Säpo, CIA och regeringen Persson. I denna bild är det som nu sker med Jonas Falk en förfärande men inte oväntad del.

Den enskilda medborgarens rättssäkerhet är satt ur spel. Ordningsmakten och maktapparaten pissar på de svenska domstolarna. Vi håller på att få en ordning som inte hör hemma i en demokratisk rättsstat.

Och politikerna bara tiger. Möjligen begriper de inte vad rättssäkerhet är och varför den är viktig. Eller så bryr de sig inte. Vilket är synnerligen oroväckande.

Om folkets valda representanter inte ställer sig bakom rättsstaten – då måste de bort. Då förtjänar de inte längre medborgarnas förtroende.

Om folkets valda representanter inte förmår hålla ordning på ordningsmakten och se till att domstolarnas beslut respekteras – då är de antingen förfärande inkompetenta eller direkt ondskefulla. Då har de blivit vårt demokratiska samhälles inre fiende.

Om folkets valda representanter är så förblindade av EU:s strålglans att de inte längre är beredda att stå upp för våra grundläggande fri- och rättigheter – då har vi nått en punkt där medborgarna måste överväga att göra uppror. För att försvara den demokratiska rättsstaten.

Istället för att jönsa runt och hota att upplösa företag som har skev könsbalans i sina styrelser borde justitieministern omedelbart ta tag i fallet Jonas Falk. Svenska åklagare skall ges tydliga förhållningsregler om att inte kringgå domstolarnas beslut. De spanska myndigheterna måste få klart för sig att Sverige ser fallet Falk som ett tecken på att vårt land inte kan bedriva ordnat rättsligt samarbete med Spanien. Och EU måste få klart för sig att det ömsesidiga erkännandet av olika länders rättssystem måste bygga på att dessa länder faktiskt respekterar rättsstaten och dess grundläggande principer. Punkt.

Att inte göra något duger inte. Det är nämligen också ett val. Då kommer allt bara att bli värre. Mycket värre.

Länkar: Dagens Juridik » | Expressen » | Reclaim Justice »

Flattr this

Kommentera! (by Henrik Alexandersson (noreply@blogger.com) at 2015-05-15 20:26:00)

Piratpartiet till Stockholm Pride 2015

pride-624x360

Piratpartiet har varit med på Stockholm Pride varje år sedan vi grundades – men för att vara med igen behöver vi din hjälp, och därför drar nu riksorganisationen igång en stor crowdfundingkampanj! PP Stockholmsregionen kommer att ta ställning till sina officiella insatser på Pride på ett kommande möte.

Vi har en strålande politik för HBTQ-personer och andra sexuella minoriteter, och utsågs senast 2014 som Sveriges bästa HBTQ-parti enligt RFSL. Vår närvaro på Pride är ständigt uppskattad, och vi lyckas alltid värva både sympatisörer och aktivister. Självklart vill vi göra det även i år – allra minst i paraden, och om vi får tillräckligt med donationer även i Pride Park, där vi kan nå många fler sympatisörer betydligt mer direkt.

Donera här: http://crowdfunding.piratpartiet.se/

Ansvarig för partiets närvaro på Pride är Ebba Karlsson, som just nu letar efter glada aktivister som vill hjälpa till. Henne når ni på ebba.cecilia.karlsson@piratpartiet.se.

Kommentera! (by sundman at 2015-05-15 19:36:46)

Leaders of PPAU and PPUK Step Down

resigned pirate party uk australia leaders

Brendan Molloy from PPAU and Loz Kaye from PPUK, who have both led their Parties for several years, are stepping down.

Fresh from campaigning as the Pirate Party candidate for the Manchester Central constituency in last week’s UK General Election, Loz has decided to “step down to spend more time with my family” and “balance my life better.”

This does not mean that Loz will be lost to Pirate politics. In a statement on PPUK’s website Loz says: “I believe the best I can do for the ideas we believe in is by concentrating in what and where I do best. So that is focusing on Manchester where I think we have made our politics concrete.”

“This has been an extraordinary period in my life and a huge thank you to everyone who let me lead the fight for civil liberties, a crowd sourced politics and a society where everyone can get a fair share. There’s been much discussion about the future of the movement. We’ve done a lot to define it. But now it’s time for others to shape it.”

Brendan joined the PPAU as a founding member in 2008 to fight the Labor Government’s internet censorship proposals and has continued that fight against the Liberal Government’s attacks on civil liberties, particularly in relation to data retention. He has been a strong advocate for the reform of copyright and patents legislation and has campaigned on the need for close public scrutiny of trade agreements and treaties, particularly the Trans-Pacific Partnership (TPP). Brendan was also the lead Senate candidate in NSW for the Pirate Party in the 2013 federal election.

Like Loz, Brendan has recognised the need to take a break “to recover from the very physical and emotional toll that day-to-day political work has on a person.”

Both Loz and Brendan have taken their respective Parties a long way, but both also recognise that there is still much work to be done.

“Going forward,” Brendan says, “there are still unresolved challenges for the Party. We still need to finish developing our technical infrastructure. We need to build a stronger and more obvious narrative, and a strong volunteer engagement strategy.”

The latter, Brendan suggests (echoing Loz’s remarks about maintaining a healthy life-balance), is of particular importance. Without more volunteers “we cannot sustain this level of activity… Ideally, we should never be in a situation where anybody in this party is required to work as hard as I have over the last few years—the work needs to be better spread around and that requires more hands on deck.”

Neither has taken his decision to step-down lightly. Both will be missed. But both have left a legacy. As Loz himself says, “We’ve done a lot to define it [the Pirate movement]. But now it’s time for others to shape it.”

***

Full text of Loz Kaye’s statement: https://pirateparty.org.uk/blogs/loz-kaye/moving
Full text of Brendan Molloy’s statement: http://pirateparty.org.au/2015/05/11/time-for-a-break/

 

Featured image: Composite Pirate Times CC BY-NC-SA from work by Walk the Piracy Plank and ajhals

Flattr this!

Kommentera! (by Andrew McCallum at 2015-05-15 08:34:57)

14 May 2015

Cory Doctorow - The NSA are not the Stasi: Godwin for mass surveillance



Cory Doctorowre:publica15-konferensen. (Försök lyssna på budskapet bortom den politiska korrektheten.)
"It's tempting to compare NSA mass surveillance to the GDR's notorious Stasi, but the differences are more illuminating than the similarities."
Youtube »

Kommentera! (by Henrik Alexandersson (noreply@blogger.com) at 2015-05-14 17:08:00)

13 May 2015

Flattr Appreciation During April 2015 (4.41E)

still some support for international pirate news

Our Flattr income is still fluctuating on a worrying level. In the past month we have payed 20 Euros to top up our web hotel and 10.70 Euros for our domain name extension. On average we have a minimum of ~4 Euros in expense each month (web server + domain name) and with only 4.41 Euro from our Flattr we will have to find alternatives or a way of activating more supporters soon in order to cover our minimal costs. Thanks to the people that sent us flattr support in April! Our bitcoin account attracted no new donations during April.

Flattr is a microdonation service that allows you to give a small amount of money each month to content you would like to give support. It can be compared to a “Facebook super-like” with money attached. Users act like patrons of work and  ”many small streams” adds up to something larger. The flattr button can be found at the bottom of each of our articles or you can support us directly on our flattr profile.

In April 2015 we had 22 things flattred by 9 unique users. In total we were flattred 33 times last month and received 4.41 Euro in support for our work.

Period: April

Thing: Clicks: Revenue:
Pirate_Times on Flattr 6 2.833
Breaking News: Coup in Iceland – Pirate Party is in Control of Parliament 3 0.766
Swedish Pirate Party to Vote on PPI Membership 2 0.199
Pirate Parties International First Online General Assembly 2 0.199
About Us 2 0.186
The Team 2 0.186
PPNL Increases After Regional Election in North-Holland 1 0.032
Finnish Pirates Increase Vote Over Last Election 1 0.032
#Fixcopyright – panel discussions on the future of copyright in the European Parliament 1 0.032
Pirates Emerge in Wales – Ready for Coming Election 1 0.032
Antonios Motakis: Using the Right Hat [Pirate Visions] 1 0.032
The Order of the Pirate Unicorn Podcast 001 1 0.032
Flattr Appreciation During Mar 2015 (7.41E) 1 0.032
Two Piratecons in two Hemispheres 1 0.032
Josef Ohlsson Collentine: Pirates Mean Progress [Pirate Visions] 1 0.032
Winning Discussions: Argument from Repetition – ad nauseam (Effective Pirating) 1 0.032
Swiss Pirate Party Elects Co-Presidents, Passes Resolutions Regarding Upcoming Votes 1 0.032
Pirate Party of Finland May End Up In Court For Collecting Too Many Bitcoins 1 0.032
Gustav Nipe: Facing Technological Change [Pirate Visions] 1 0.032
PPI blocked from becoming observer members of WIPO 1 0.032
How Sweden Found an Effective Way of Broadening their Politics 1 0.032
Show Notes: The Order of the Pirate Unicorn Podcast 002 1 0.032
Flattr fee – 0.489
Total sum for 22 things flattred by 9 unique users 4.41

Featured image: CC-BY, Images Money

Flattr this!

Kommentera! (by Josef Ohlsson Collentine at 2015-05-13 20:04:14)

[TheGuardian] France passes new surveillance law in wake of Charlie Hebdo attack

Controversial new bill that allows intelligence agencies to tap phones and emails without judicial permission sparks protests from civil liberties groups. [...]

The new bill, which allows intelligence agencies to tap phones and emails without seeking permission from a judge, sparked protests from rights groups who claimed it would legalise highly intrusive surveillance methods without guarantees for individual freedom and privacy. [...]

Another controversial element is the so-called “black boxes” – or complex algorithms – that internet providers will be forced to install to flag up a succession of suspect behavioural patterns online, such as keywords used, sites visited and contacts made. [...]

Pierre-Olivier Sur, chairman of the Paris bar lawyers’ association, warned this week that the bill was “a serious threat to public liberties” and would put French people under “general surveillance”. [...]

http://www.theguardian.com/world/2015/may/05/france-passes-new-surveilla...

(by neurone18 at 2015-05-13 15:54:49)


Piratpartiet